Nya FYSS finns att beställa från och med 29 november 2016.

fyss-flyer_helsida

 

Nya rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar

Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet 2016-02-01 samt av Svenska Barnläkarföreningen 2015-11-15.

Fysisk aktivitet kan utgöras av aktiv transport (gå/cykla), lek och utforskande av omgivning och natur på fritid och raster samt av spontan eller organiserad idrott och motion.

För att främja fysisk och mental hälsa samt fysisk kapacitet under uppväxtåren, och möjligen påverka framtida hälsa och minska risken för att utveckla vissa kroniska sjukdomar i vuxenlivet, rekommenderas följande:

Barn 0–5 år

Daglig fysisk aktivitet hos barn 0–5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion.

Barn och ungdomar 6–17 år

Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet.

  • Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
  • Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan.
  • Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.
  • Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska.

Hälsovinster och andra vinster av fysisk aktivitet hos barn 6–17 år:

  • Förbättrad kondition
  • Ökad muskelstyrka
  • Förbättrad skeletthälsa
  • Kardiovaskulär hälsa (sänkning av högt blodtryck och förbättrad blodfettsprofil hos barn med högt blodtryck och förhöjda blodfetter)
  • Metabol hälsa (viss minskning av kroppsfett hos barn och ungdomar med övervikt/fetma)
  • Mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla)
  • Förbättrad skolprestation/testresultat i skolan

Hälsovinsterna av fysisk aktivitet enligt ovanstående rekommendationer bedöms vara större än eventuella risker. Den fysiska aktivitetsnivån bör ökas successivt och anpassas till individens biologiska och psykosociala mognad.

Kommentar till:
Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar (0-17 år)

I de nu aktuella rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar anges inte någon rekommendation om att begränsa stillasittande för barn och ungdomar. Detta är i linje med Världshälsoorganisationens (WHOs) rekommendationer om fysisk aktivitet och de nationella rekommendationerna i USA. Andra länder, exempelvis Australien, Kanada och Storbritannien, har valt att inkludera råd om att begränsa stillasittande tid, speciellt framför TV eller dator, i sina nationella rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.

Aktuell forskning talar för att långa perioder av stillasittande kan leda till ohälsa, men det finns idag inte tillräckligt underlag för att ge någon evidensbaserad specifik rekommendation. Mer forskning behövs för att klargöra sambanden mellan stillasittande beteende och ohälsa, samt om eventuella samband är oberoende av den totala mängden fysisk aktivitet eller tid i måttlig till hög intensitet. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) bevakar kontinuerligt forskningen om stillasittande och hälsa och kommer att uppdatera rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar vid behov.

Styrelsen för YFA i april 2016

Ladda ned rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar som pdf nedan.

Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar

Kommentar om stillasittande

BAKGRUND_BARNREKOMMENDATIONERNA

 

 

Nya FYSS-kapitel finns tillgängliga

I juni 2013 påbörjade Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) arbetet med uppdateringen av handboken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS), ett stödverktyg för sjukvårdspersonal vid rekommendation av fysisk aktivitet. Ett knappt sjuttiotal författare från Sverige och Norge har arbetat med att uppdatera 32 av totalt 52 kapitel som kommer att ingå i den nya versionen, som går under arbetsnamnet ”FYSS 2015”. Den första fasen av arbetet har finansierats av Socialstyrelsen och samarabetet avslutades den sista december 2014. De uppdaterade FYSS-kapitlen är nu fritt tillgängliga under fliken ”FYSS 2015”. Dessa kapitel kan eventuellt komma att justeras något fram till tryckning. (Projektsamordnaren tar tacksamt emot uppgifter om ev. korrekturfel, se kontakter nedan).

Uppdateringen av de resterande 20 kapitlen kommer att ske under 2015 och finansieras av norska Helsedirektoratet. De kapitel som ännu inte är uppdaterade finns under fliken ”FYSS 2008”, bland flera andra kapitel. Den tryckta versionen av FYSS 2008 är slut på förlaget. Den nya uppdaterade versionen, innehållande drygt 50 kapitel, kommer att tryckas i slutet av år 2016 och ges ut av Läkartidningens förlag under namnet FYSS 2017.

Nytt för den uppdaterade FYSS är att:

Kraven på det vetenskapliga underlaget har skärpts (underlaget har evidensgraderats enligt GRADE)

I den tryckta versionen av FYSS kommer diagnoskapitlen att samlas under åtta ämnesområden med en ansvarig ämnesredaktör (i nätversionen återfinns diagnoskapitlen i bokstavsordning då alla kapitel ännu inte är skrivna)

Kravet på enhetlighet har skärpts för att FYSS på sikt ska kunna integreras med e-journaler och bli mer användarvänlig

 

Med förhoppning om givande läsning,

FYSS redaktionsgrupp i februari 2015

Kontakt

Gabriella Beckvid Henriksson
Projektsamordnare FYSS
Tfn: 070 – 662 70 06
gabriella.beckvid-henriksson@yfa.se
gabriella.beckvid-henriksson@ki.se

Agneta Ståhle
Redaktör/ Vice ordf. YFA
Agneta.stahle@yfa.se
Agneta.stahle@ki.se

Carl Johan Sundberg
Ordförande YFA
ordforande@yfa.se
carl.j.sundberg@ki.se