En ny bok med titeln FaR. Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet är den första läroboken i ämnet.  Boken är skriven av Lena Kallings och syftar till att ge en samlad bild av FaR.  Den samlade kunskapen syftar även till att stödja och underlätta implementering av metoden FaR.

Läs mer om boken på Folkhälsoinstitutets hemsida där boken också kan beställas eller laddas ned.

http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/FaR-Individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet/

Mer information om program, kostnad och medverkande finns på www.natverket-hfs.se.

- Att cykla i vackra, gröna och trygga miljöer är stimulerande, medan höga avgasnivåer och mycket trängsel upplevs som hindrande för arbetspendlingen med cykel i innerstaden, säger hon.

Läs mer på http://www.oru.se/Nyheter/Forskningsnyheter/Cykel/

http://bjsm.bmj.com/content/45/16/1272.abstract?etoc

På yfa.se finns de nya rekommendationerna för nedladdning.

Återhämtning i skogsmiljö effektivt visar denna avhandling. Foto Mattias Wallergård

 Att ha möjlighet att motionera i en fridfull natur, gärna lövskog, är mycket viktigt för dagens stressade människor. Det har Matilda Annerstedt konstaterat i sin avhandling vid SLU. Återhämtning från stress blev mer effektiv i en virtuell skogsmiljö med fågelkvitter med mera än i en lugn inomhusmiljö utan naturljud.

Läkaren Matilda Annerstedt har i sitt doktorsarbete vid SLU fokuserat på att ge en medicinsk vinkling av sambanden mellan vistelse i naturen och hälsa. Hon har bland annat sammanställt de bevis som finns för naturunderstödd terapi vid olika sjukdomstillstånd och funnit att detta kan vara en effektiv behandling vid flera olika sjukdomar, till exempel fetma, schizofreni och depression.

Legitimerade läkaren Matilda Annerstedt vid område Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Nature and Public Health – aspects of promotion, prevention, and intervention”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Läs mer

1995 skrev Steven Blair m.fl.en artikel i JAMA – Physical activity and public health. A recommendation from the Centers for Disease Control and Prevention and the American College of Sports Medicine. Det var den första rekommendationen om att fysisk aktivitet kan förebygga sjukdom. ”Conclusion: Every US adult should accumulate 30 minutes or more of moderate-intensity physical activity on most, preferably all, days of the week.”

Visst. Det fanns föregångare t.ex. Jerry Morris (1900-2009), som 1953 publicerade ”Coronary heart-diseases and Physical Activity”. Han visade att konduktörer på Londons dubbeldäckare var friskare än de stillasittande chaufförerna. En annan var Ralph Paffenberger (1922-2007), som följde Harvardstudenter hälsa över lång tid och deras grad av fysisk aktivitet. Det finns svenska företrädare, som efter P.H. Ling (1776-1839) har studerat effekterna av att röra på sig.

P-O Åstrand (1922-) visade att syreupptagningsförmågan ökade vid motion och han sa många kloka saker bl.a. att det är bättre att gå ut och röra på sig än att göra sig beroende av medicin. Ytterligare en pionjär är Mai-Lis Hellenius (1953-), som i egenskap av distriktsläkare skrev ut motion på recept redan 1987. Hon föregick dagens FaR® och är sedan 2007 professor överläkare på Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

I Finland startades UKK-institutet 1981 med Ilkka Vuori, Pekka Oja och Olavi Paronen i Tampere, som betytt mycket för utvecklandet från evidens till praktiskt genomförande, att bygga HEPA-nätverket i WHO och påverka beslutsfattare inom Europa.

Motsvarigheten till Socialstyrelsen i USA publicerade 1996 en nationell rekommendation och som har uppdaterats 2007. I Sverige bildades YFA (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet) 1998 och blev den viktigaste knutpunkten för att Svenska Läkaresällskapet 2000 gav ut de svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet. Det vetenskapliga underlaget samlades av YFA, som år 2003 gav ut den första upplagan av FYSS – Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, som reviderats 2008 och översatts till flera språk bl.a. engelska 2010.

Det finns massor av ny evidens som visar att fysisk aktivitet fungerar att förebygga sjukdomar och i behandling av en stor mängd vanliga sjukdomar. Så har t.ex. Socialstyrelsen i sina riktlinjer för strokesjukvård (2009) skrivit att fysisk aktivitet ska vara del av behandlingen.

Fysisk aktivitet på Recept – FaR® – används numer inom samtliga landsting både i förebyggande och behandlande syfte. Effekten visar sig vara mycket god och boken FYSS, som är verktyget för vårdpersonalen, finns i populärvetenskaplig version ”Ordination: Motion”. Idrottsrörelsen är en stark samarbetspartner att få fler att bli dagligt fysiskt aktiva. Man skulle skämtsamt kunna säga: ”Gärna medalj, men först en bra hälsa.”

YFA föreslår att de nya rekommendationerna 2011 ska vara mer precisa än bara en halvtimme om dagen. Alla vuxna från 18 år och uppåt, bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar mängden fysisk aktivitet. Detta kan ske genom att öka intensiteten eller antal minuter per vecka eller bådadera. Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper. Äldre, dvs vuxna över 65 år, bör även träna balans. Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser (”bensträckare”) med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas.

Health Promotion är idag en trend och återfinns i massmedia, TV- & radioprogram, egna tidningar, nya utbildningar och annat. WHO gav 2010 ut sina rekommendationer för hela världen. Utvecklingen har gått fort. I Europa kom man igång för femton år sedan. Rörelsepyramiden 1999 från Schweiz; ”at least 5 a week”-kampanjen i England 2004, Aktivitetspajen från Finland 2005 är några exempel. Folkhälsoinstitutet i Sverige fångade tidigt upp detta och började redan 1998 förbereda en kampanj, på uppslag av professor Björn Ekblom vid GIH. Den kom att kallas ”Sätt Sverige i Rörelse” (2001).

För att främja fysisk aktivitet måste man arbeta på många olika områden och inom olika fack. Det gäller t.ex. hur bebyggelsen kan stödja eller hindra oss från daglig rörelse. Eller att använda natur-vistelse i terapeutiskt syfte. Eller att anta politiska riktlinjer för arbetet i skolan och friskvård på arbetstid. WHO listar idag stillasittandet, dvs bristen på daglig fysisk aktivitet, som en av de fyra främsta orsakerna till för tidig död.

Många är verksamma inom den hälsobefrämjande sfären och som nämndes inledningsvis så är forskningen om fysisk aktivitet och välbefinnande mycket omfattande. Här är ett exempel:

Med ambitionen att utvärdera och kritiskt granska fysiskt aktiv arbetspendling som folkhälsostrategi, driver FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH (se www.gih.se/rhm) ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Peter Schantz och Erik Stigell, forskare vid GIH,  har sen 2004 utvecklat och testat ett frågeformulär om arbetspendlande cykling, kallat ACRES. Lina Wahlgren disputerade i oktober 2011 på denna metod. Hennes opponent var Pekka Oja och i den vetenskapliga kommittén satt bl.a. Lars-Magnus Engström. Det som stimulerar folk att cykla till arbetet är trygga, vackra och gröna färdvägsmiljöer. Däremot verkar höga avgasnivåer, trängsel och trafikens hastighet vara motverkande faktorer.

Till sist vill jag hävda att den världsunika sammanställningen av forskningen i form av boken FYSS, måste få anslag att fortsätta vara uppdaterad i förhållande till den ökande mängden evidens. YFA har inga ekonomiska resurser att klara av det på egen hand. Rekommendationer på nationell och andra nivåer bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Lokala beslut måste implementeras inom många fler områden, som t.ex. skola och arbetsplatser. Och inte minst – bidra till att öka medvetenheten om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. ”Den som inte har tid med fysisk aktivitet, måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom”, sade politikern Edward Stanley redan på artonhundratalet.

Solna 2011-10-31 Peter Lamming

Boken Själ och kropp - rörelse för psykiskt välbefinnande av Jill Taube, sekreterare i YFA.

Vi är övertygade om betydelsen av rörelse och fysisk aktivitet både när det gäller den fysiska kroppens välbefinnande och själens välbefinnande och läkning.

Studier bekräftar att fysisk aktivitet kan vara en viktig del vid behandlig av depression och ångest och att regelbunden träning några gånger i veckan kan jämställas vid den effekt läkemedel ger. I dag är man så övertygad om motionens betydelse att läkarna har möjlighet att skriva ut fysisk aktivet på recept.

Jill Taube är sekreterare i YFA, läkare och ansvarig psykiatriker för fysisk aktivitet på recept i Stockholms läns landsting.

I sitt arbete får hon ofta frågor från patienter och deras anhöriga om just motion som medicin. Fungerar det verkligen? Var hittar man information? Finns det några risker? I Själ och kropp – rörelse för psykiskt välbefinnande delar hon med sig av sina kunskaper, erfarenheter och insikter.

Läs även recension av boken.

Länk till programmet i Sveriges Radio p4